Inlägget gjort

Byggnader ska ”andas” med ventilationssystemet

För att uppnå en energieffektiv byggnad är det viktigt att konstruktionen blir så lufttät som möjligt, annars förloras isolationsförmågan, komforten minskar och energiförbrukningen ökar markant. Genom att utföra en täthetsprovning kan byggnadens kvalitet med avseende på lufttäthet bestämmas. Provningen går att genomföra under byggprocessen eller efter att huset är färdigbyggt.

Täthetsprovning är ett sätt att identifiera dolda fel och brister som kan leda till oönskade energiförluster i byggnader. Den främsta anledningen till att genomföra en täthetsprovning är för att hitta felaktigheter innan de hinner orsaka stora skador som kan leda till höga reparationskostnader.

Varför utförs mätning av byggnaders täthet?

Det finns många orsaker till varför man vill utföra en mätning av tätheten av en byggnad. Denna mätning kan hjälpa en att kolla på energianvändningen, se över fuktintrång, kvalitén på luften samt olika parametrar såsom drag, ljudisolering etc. som bidrar till ibland förödande konsekvenser om inget görs.

Hur gör man en mätning?

Enklaste sättet att mäta byggnaders lufttäthet är med ett diagnostiskt verktyg kallat en ”Blower door”. Denna består av en kraftfull fläkt tillsammans med en 2-kanal mycket noggrann tryckmätare. Hela systemet är kalibrerat tillsammans för att ge extrem noggrannhet.

Vanligtvis placeras utrustningen i ett dörruttag och beroende på hur man vänder fläkten kan man i byggnaden  skapa ett under- eller över-/tryck. Tryckdifferensen tvingar luft genom samtliga håligheter i klimatskalet och man kan i fläkten mäta ett luftflöde.

Finns det krav att följa gällande lufttäthet?

Något explicit krav på lufttäthet finns inte i Sverige, Finland, Norge eller Danmark. Dock finns det krav på Specifik energianvändning som är beräknat i Finland, Norge och Danmark och uppmätt i Sverige.

Hur bra är en Blower door?

”Blower door” mätningar kan användas för att uppskatta den naturliga infiltrationen hos byggnaden. Trots att en ”Blower door” inte mäter det verkliga infiltrationsflödet kan mätresultaten tillsammans med matematiska modeller användas för att beräkna värden av infiltrationen. Tryckprovning gör man för att bestämma byggnadens täthet, alltså oönskad luftinfiltration. Innan tryckprovning kan utföras måste man göra ett antal förberedelser för att provningen skall bli korrekt enligt Standard EN 13829/2000.

Vilken utrustning krävs?

BlowerDoor från Retrotec är ett av de bästa och mest användarvänliga systemen för täthetsprovning av byggnader. En automatiserad testprocedur i den medföljande programvaran gör Retrotec Blower Door till det kompletta systemet för besiktning. Blower Door utsätter byggnaden för både över- och undertryck och mäter luftflödet vid flera olika tryck för att simulera alla de olika prövningar byggnaden utsätts för i varierande temperatur- och vindförhållanden.

Retrotec har tillverkat Blowerdoors i över 30 år och är världens ledande tillverkare av fläktar och system för täthetsprovning. Det innebär en testad och väl fungerande professionell lösning inklusive programvara, support och gediget kunnande. Tryckprovning med Blower-Door kan med fördel kompletteras med termografering med en värmekamera som visar snabbt och tydligt var det finns täthetsproblem och brister i byggnadens isolering.

Med den medföljande mjukvaran FanTestic utför man enkelt ett komplett autotest med efterföljande rapportering på Svenska. Ett test kan innefatta över 100 mätpunkter över ett stort tryckområde med både inledande och efterföljande nollpunktskalibreringar. Detta för att man skall få ett tillförlitligt resultat i enlighet med SS-EN ISO 9972:2015. Grafen visar byggnadens täthet vid olika tryck. Efter tryckprovning beräknas tätheten och redovisas i l/s/m2 vid 50 Pa.

På KIMO hittar du produkterna för att din täthetsprovning ska blir så lyckad som möjligt.
Klicka vidare för att se vårt utbud.

Vid frågor, kontakta oss via vår chatt eller på telefon 031-134980

Inlägget gjort

Varför ska vi Energibespara?

Det finns många anledningar till varför vi ska ta ett större ansvar för vår miljö. Detta kan göras via energibesparingar. Detta gynnar inte enbart miljön utan även företaget i sig.

På EU nivå finns ett antal olika krav när det kommer till energibesparingar. Dessa ska alla länder ingående i EU sträva mot för att få en mer hållbar miljö. EUs mål år 2020 för klimatförändringar och hållbar energiförsörjning är att

  • Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990
  • Minska energianvändningen med 20% genom bättre energieffektivitet
  • 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor
  • Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %
  • Andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10%
De svenska klimat- och energimålen

Genom dessa krav har ett antal direktiv uppkommit. Angående Sverige så ska landet bli 20% mer energieffektivt år 2020 och detta med hjälp av energieffektiviseringsdirektiver, EED.

  • Andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen
  • Andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent effektivare jämfört med 2008
  • Energianvändningen 2020 ska vara 20 procent effektivare jämfört med 2009
  • Utsälppen av växthusgaser ska 2020 vara 40 procent lägre än 1990 (gäller verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utssläppsrätter)
  • Nettonollutsläpp senast 2045 jämflrt med 1990, varav minst 85 procent av reduktionen av utsläpp ska ske i Sverige
  • 70 procent lägre utsläpp av växthusgaser för inrikes tranporter exklusive inrikes flyg till 2030 jämfört med 2010

Energikonsumtion i industrin

I Sverige idag används runt 5% av den totala energiförbrukningen inom industrin för att driva ventilationen och det går åt 10% av energin i industrin att driva vacuum och tryckluftsproduktion. Detta är en del av energiförbrukningen som kan förbättras och minskas enormt. Genom att implementera en energibesparingsstrategi kan en upp till 30% besparing uppnås. det går åt 10% av energin i industrin att driva vacuum och tryckluftsproduktion

Vad vinner företagen?

När man ser på företagsnivå finns det många aspekter man vinner på om man satsar på att energibespara. Man förbättrar ofta det ekonomiska resultatet inom företaget och man höjer även byggnadens energiprestanda. Detta i sin tur höjer imagen på företaget samt att man på ett större sätt bidrar till att klimatmålet uppnås och att naturresurserna sparas. Inte nog med att energiprestandan höjs på byggnaden, det höjer även värdet på fastigheten. Detta då det inte är omöjligt att Sverige följer USAs exempel som har lagstadgat att fastighetens energiprestanda skall ingå i balansräkningen.

Energimål 2030

Dessa mål är relativt korta då vi snart går in i 2019 vilket medför frågan, vad är nästa mål? Till 2030 har EU satt mål på att energieffektiviteten ska ha ökat med 30%, för att enbart nämna ett.

Så anledningarna är många varför företag ska energibespara. Företaget vinner en bättre image samt ekonomiska fördelar samtidigt som man hjälper till för en bättre jord.
Vi på KIMO tillhanda håller produkterna som gör så att ert företag kan uppfylla en energibesparingsstrategi. Kontakta oss för mer information!

 

Källa: Energimyndigheten, 2018.